IBI är en lokal skatt som tas ut på värdet av fast egendom. Förvaltningen, regleringen och uppbörden av denna skatt är kommunernas ansvar, även om fastighetsvärdet utgör skattebasen för denna skatt. Enligt lagen har kommunfullmäktige befogenhet att fastställa skattesatserna och att besluta om vissa skatteförmåner, vilket i slutändan avgör skattesatsen.
I synnerhet föreskriver lagen olika skattemekanismer som, efter ett allmänt kollektivt värderingsförfarande, gör det möjligt att kontrollera effekten av de nya fastighetsvärdena på IBI.
För det första beräknas IBI:s beskattningsbara underlag genom att man på eget initiativ tillämpar en degressiv minskning under tio år. Denna minskning är 90 % av ökningen av fastighetsvärdet under det första året av revideringen, 80 % under det andra året och så vidare tills man under det tionde året uppnår en bas som motsvarar det reviderade fastighetsvärdet. Detta innebär att beskattningsunderlaget för det första året av revideringen i allmänhet är lika med det tidigare värdet (oreviderat) plus 10% av den värdeökning som fastigheten har genomgått till följd av revideringen.
Å andra sidan kan kommunfullmäktige, inom ramen för sin självstyrelse, fastställa skattesatserna, mellan en minimisats på 0,4 och en maximisats på 1,1 för fastigheter i städer och mellan en minimisats på 0,3 och en maximisats på 0,9 för fastigheter på landsbygden. Dessa skattesatser kan sänkas under de sex år som följer på fastighetsregleringen med upp till 0,1 för fastigheter i städer och upp till 0,075 för fastigheter på landsbygden.
Den skattesats som gäller för fastigheter med särskilda egenskaper, som kommer att ha en kompletterande karaktär, kommer att vara 0,6 per 100. Kommunfullmäktige kan fastställa för varje grupp av dessa som finns i varje kommun, mellan en lägsta differentierad skattesats på 0,4 och högst 1,3.
På samma sätt ger Royal Legislative Decree 2/2004 av den 5 mars, som godkänner den reviderade texten till lagen om reglering av lokala kassor, kommunfullmäktige befogenhet att godkänna en rabatt som begränsar den individuella ökningen av IBI-kvoten till följd av revideringen, på ett sådant sätt att denna ökning inte överstiger den procentsats som beslutats av kommunen. Den maximala varaktigheten för denna rabatt är 3 år.
IBI-kvoten efter det kollektiva värderingsförfarandet meddelas i underrättelsen om fastighetsvärdet, som en riktlinje.
Artiklarna 67 och följande i TR i Ley Reguladora de las Haciendas Locales (lagen om reglering av de lokala kassorna)